Understrykningar from Anaglyfparken by Anaglyfparken

(gräsmattor fyllda av prassliga kommatecken krasar under hans fötter)

- Ett samtal bort liksom (och solen bränner som en stekel i nacken). Jag har ringt flera gånger. Men du svarar inte.

- Vaddå jag har annat att göra.

- Men du ringde inte ens när hon fyllde år.

- Jag glömde. Datum vet du, de är bara som såna där tomma ramar som står uppradade mot en vägg.

(Som skulle innehållit tjockt papper med segelbåtar i blyerts och skär som spottloskor och en och annan sjöman, men som bara gapar tomma. Såna är datum, siffror och veckor – det är oväsentligt egentligen.)

- Det är inget att filosofera om (stekelröd bränna på axlarna nu) man bara ringer när nån fyller år, nån nära.

- Men var är det, det krasar.

- Jag är på en gräsmatta, på allmän plats.

- Det krasar så jag hör dig knappt. Kan du inte gå in, någonstans där det är normalt möblerat.

- Det är varmt i min lägenhet.

(en remsa brinner)

• Experimental
• Sweden